Basset Houndens Historia
|
|
| Liksom många andra raser har Basset Hound
fått sin slutliga utformning i England och den räknas alltigenom som
en brittisk ras. Rasens historia började med att en engelsman vid namn
sir Everet Millais importerade en Basset Artesien-Normand hanhund vid
namn Model från Frankrike år 1874. Model ställdes ut 1875 på en
utställning i Wolverhamton och var den första franska Basset
Artesien-Normand som blivit utställd i England. Model var dock inte den
första Basset Artesien-Normand som importerades till England från
Frankrike. Den första importen skedde redan 1872 av en Lord Onslow. Sir Millais var mycket road av avelsarbete och han sökte nya vägar för att förbättra den franska Basseten. För att nå sitt mål beslöt han att para Model med en Engelsk Blodhundstik. Vad som var intressant i sammanhanget var att Sir Millais för att lyckas, nödgades att ta till artificiell insemination, ett förfaringssätt som i det närmaste var oprövat inom hundaveln vid denna tid och som dessutom lär ha väckt en ilsken opposition inom vida kretsar. Sir Millais lät sig emellertid inte avskräckas, resultatet var sannerligen inte att klaga på. Tiken nedkom med tolv valpar. Dessa liknade exteriört pappan men hade blodhundens färg. Blodhundsanlagen uttunnades dock efter tre generationers återkorsningar, så det enda som blev kvar var endast dess karakteristiska kraftiga huvud, samt överflödet på halsskinn. . |
|
Målet var nått 1880 för sir Millais
då Engelska Kennelklubben En av kennlarna i England, som kom att bli de som före och efter andra världskriget lade ner mest arbete på rasen är Kennel Grims och här bör nämnas hunden Grims Warlock. Basset Hound har naturligtvis England som sitt hemland och rasen är relativt stor där och har stor popularitet där. |
Basset Hound i Sverige
Skriven av Ing-Lill Byström 1983
Med tillstånd av Conny Byström
|
Rasen importerades till Sverige 1958 av
Ulla och Erik Petterson, Kennel Astor. Genom de första importerna
Barnspark Rambler och Grims Charlotte väcktes även intresset för
rasen hos Marianne och Lars-Erik Sundequist, kennel Alandia. De har på
ett förtjänstfullt sätt fört fram intresset för rasen, speciellt
genom sin import Am Ch Kazoos Bic Banana "Bicken".
Felaktigt har nämnts i många veckospalter att
Anna-Bella Boström, välkänd redarhus-tru, skulle ha varit den första
att importera dessa härliga hundar. Vad man däremot skall tillerkänna
Anna-Bella Boström är att hon på ett fantastiskt sätt poserade i
damtidningar tillsammans med underbara bassetvalpar och därmed gjorde
allmänheten uppmärksam på denna för Sverige nya ras. Hon behövde
hjälp att sköta sina hundar och denna hjälp blev Rose-Marie Hartwig,
sedemera Bazett’s Kennel. Efter en kort tid på det sena sextiotalet
övertog Rose-Marie Anna-Bella Boströms hundar och började en lyckad
uppfödning av Basset Hound. Rose-Marie har genom sitt arbete med rasen
och sina importer av avelshundar från England lagt grunden till mycket
inom rasen. Nämnas skall avelhundar som Ch Chantinghall Lancer och Ch
Hardacre Domino, två röd vita hundar, vilka återfinns i de flesta
stamtavlor i dag.Den första tik i Sverige att erövra titeln Int o Nord
Ch, vid namn Bazett’s Jasmine, dotter till Chantinghall Lancer blev
den tik som lade grunden till Ylva och Bertil Samuelsson Kennel Zonda
som var mycket aktiva inom rasen. Kennel Zonda har även skrivit
rashistoria genom att vara uppfödare till den tik jag exporterade
tillbaka till England 1978, beroende på att engelsmännen sålt det
mesta av sitt goda material.
|
||
|
För femton år sedan vaknade jag själv
upp och förstod vad som jag gått miste om. En låg men stor och tung
hund med korta ben och överflöd av skinn, öron som sammetsdraperier,
ögon som kräver och en mentalitet som passade mig perfekt. Kommer när
den behagar, lugn som en filbunke, vaktar bara när den är nöd och
tvungen, sover bäst i soffan utan att ha tillstånd, över huvud taget
en hund som njuter livets goda. Basset Hound älskar promenader, men utför man dessa promenader som jag tillsammans med en sheepdog så förstår man skillnaden mellan andra hundar och Basset Hound. Bassets går inte promenad, de luktar sig fram genom asfalt och tuva. Med andra ord, kan det bli lite svårt ibland med "gå fot" och "hit". Många hundar följer sin ägare på upptäcktsfärder i skog och mark och ser allt runt omkring. Basset Hound ser inte och hör bara ibland. Deras näsa är vägvisare genom äventyren av lukt och spår. Med andra ord så skall man ha tålamod, förståelse och helst fascineras av denna utmärkta egenskap för att tillsammans njuta av promenaden. En del raser har som sin största uppgift att tjäna sin herre och förare samt utföra med glädje och entusiasm de uppgifter som åläggs den. En Basset Hound är mycket självständig, lyder för att undvika kontroverser, men fullständigt älskar människor ändå och speciellt om den blir uppmärksammad genom kel och smek. Basseten utgår ifrån att alla andra djur av släktet hund är positiva och trevliga och blir därför ofta förvånade att de inte mottages med förväntad uppskattning från motparten. |
||
|
Med denna direkta kärlek för rasen började även jag ett uppfödararbete för att kunna ge andra människor en Basset Hound och få den lyckliga tillsammans. Med hjälp av Rose-Marie Hartwigs uppfödda tikar och genom egna importer som Ch Verwood Brass Rooster och Ch Verwood Dado bland annat, lades grunden till Kennel Rooster. Genom avkommor från dessa två gentlemän från Kennel Verwood har kennlar vuxit fram som Kennel Slowfoot, Jan och Gunilla Eriksson - Kennel Dein Hards, Karin Byrevik - Kennel Checkpoint, Susanne och Christer Andersson samt Kennel Bar B’s. Birgit Wahlner.
Entusiaster inom rasen har tillkommit sedan detta och det är min stora övertygelse att samliga arbetar med att bevara den rastypiska mentaliteten och inte bara god mentalitet. En Basset Hound är absolut inte en hund som man skall köpa genomatt titta på charmiga, härligt skinniga och långörade valpar och endast falla för extriören. Besök basset ägare och bekanta dig med vuxna hundar först, så upptäcker du om du anser det är mödan värt att lägga ner mer envishet för att få en hund med personlighet, humor och egna idéer. Det sägs ofta att Basset Hound är svåra att få rumsrena, men det tycker jag är orättvist mot rasen. Jag tror helt enkelt att det är så att sanna bassetälskare ej är så konsekventa som de borde. Som en jämförelse kan nämnas att jag har en bror som är militär till yrket. Han skulle ha som min syster en Basset Hound men det skall dock nämnas att det senare framkom att han just inte var den sortens människa som skulle komma att trivas med en basset men rumsren på tio dagar blev valpen. Min bror låg nämligen och sov med sig valpen på armen på nätterna och den lille hade faktiskt inte en chans att förorena inne. Jag fick med andra ord bevisat att mitt eget rekord om rumsren valp efter fyra månader ålder blev slaget, beroende på ännu större envishet än valpens. Basset Hound är den av våra basset raser som är numerärt störst i landet. Registreringssiffrorna brukar ligga på omkring 200 valpar per år. Omkring år 1975 ansåg engelska uppfödare och ras specialister att Sverige hade Basset Hounds i världsklass och att vi passerat engelsmännen vad beträffar kvalitet och goda avelsdjur. Sedan jag köpte min första hund 1968, har rasen förändrats ganska mycket och den största skillnaden ligger nog i storleken. Min första tik vägde 34 kilo och i dag har vi tikar på runt 25 kilo. I denna storleksminskning ligger förstås mycket positivt också. Hundarna har blivit sundare, rör sig bättre och har starkare ryggar. En Basset Hound skall som andra hundar vara sunt konstruerade och ha ett bra rörelseschema. Vad vi uppfödare fäster stor vikt vid är framförallt massa, löst skinn, riktiga så kallade haspåsar, dewlaps och en över och underlinje vilka är parallella i förhållande till markplanet. Viktigt är också att hunden har det absoluta rätta "snälla" och sorgmodiga uttrycket samt att skalle och nosparti i silhuett är parallella. För att återkomma till rörelserna så är det minst lika viktigt att hunden rör sig som en Basset Hound , d.v.s. med ett rullande bakparti och ett tungt intryck likt en rullande tunna. Rasen används i liten skala som jakthund och de som
har jagat in sin Basset Hound är ofta mycket nöjda med resultatet. Det
skall dock tilläggas det endast är några blodslinjer som lämpar sig
till jakt samt att rasen avlats i 25 år utan tanke på jaktegenskaper.
En Basset Hound skall ha minst ett första pris i blodspår för att
erhålla sitt Internationella Chapionat och jag måste erkänna att
många är det Cacib mina Basset Hound tagit emot på utställningar
utan att ha någon större glädje av dem. Vi har dock idag några
uppfödare som ägnar sig åt att försöka få fram jaktdugliga Basset
Hounds och avlar med dessa egenskaper som viktiga. Kvalitet före
kvantitet är A och O.
|